Usch å fy säger jag bara. I tisdags var det dax för box igen. Frisk och kry å taggad till tusen! Fick ju iaf köra i kanske fyrtio minuter, då var det dags att knuffa bort sin motståndare. Plötsligt känner jag i slowmotion hur benet eller knäleden viker sig utåt i sidled, inte skönt! Hamnar på golvet och känner hur det sträcker i knät och vågar inte titta ner.
Tack och lov var dels en underbar kvinna med på passet som arbetar med knäskador som snabbt var framme och lugnade ner mig och förklarade var som bör göras. Ingela och Mattias som är passledare va lika snabbt framme och hjälpte till. Likaså Mona som var min moståndare (Tyvärr för första gången med). Blev ledd ut och lindad stenhårt i en knapp halvtimma.
Var på vårdcentralen igår och träffa en kanonbra läkare som kände och klämde och förklarade allt vad som ska göras för att det ska läka så bra som möjligt!
Blir kryckor veckan ut, ingen belastning på knät och sen blir det att träffa sjukgymnasten i nästa vecka för att få ett träningsprogram. Om sex veckor ska jag tillbaka till läkaren för att se om det har läkt som det bör!
Friskis är fantastiska, ringde och kollade hur jag mådde och ordnade direkt så jag får använda gymet istället för att gå på gruppträning tills att jag är bra igen! Det är service på hög nivå!
Kan ju säga att det är tur att jag är en människa som gillar att bara hänga i soffan och inte har en son som snart blir ett och kräver lite tid och hjälp på dagarna iaf! ;)
Tack Syster, mamma och sambo som hjälper mig här hemma. Och alla andra underbara vänner som hört av sig och erbjuder hjälp!
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar